Ränteavdrag

 

Sverige har tre olika inkomstslag, ”tjänst, kapital och näringsverksamhet”. Du betalar skatt på din lön i inkomstslaget ”tjänst” och vinsten på exempelvis en fastighetsaffär, fonder, akter, mottagna räntor i inkomstslaget ”kapital”.

Det tredje inkomstslaget är ”näringsverksamhet” vilket utgör den som bedriver näringsverksamhet i form av enskild firma. Så du personligen skattar inte för näringsverksamhet om du äger ett aktiebolag utan det är aktiebolaget som skattar för sina vinster då det är en juridisk person.

Hur fungerar då ”ränteavdragen”?

Först och främst är det inte något ränteavdrag utan en skattereduktion för betalda räntor. Vad är skillnaden.

Skillnaden mellan ett (ränte) avdrag och en ränte reduktion är att en reduktion är lika för alla. Är det så att du har positiva positioner i inkomstslaget kapital minskas denna vinst med dina räntor. I det fall förlusten är större än vinsten i inkomstslaget kapital får du en reduktion för detta på 30% (upp till 100.000 kr däröver 21%). Det innebär INTE att det är ett avdrag för då skulle de som betalar en högre skatt få mer och den som betalar en lägre skatt få mindre.

Vi kikar närmare på detta.

Ett avdrag för någon som betalar 52% i marginalskatt är 52%

En avdrag för någon som betalar 34% i marginalskatt är 34%

Skulle ränteavdraget vara just ett avdrag skulle den som tjänar mer få mer i kronor och öre än den som betalar en lägre skatt.

1000 kr i avdrag för den med 52 procentig marginalskatt är 520 kr medan för den som har en marginalskatt på 34 procent är 340 kr. Det är alltså den skatten du ”slipper betala”.

 

Något att komma ihåg är att man INTE ansöker om ränteavdrag. Den du betalar ränta till vanligtvis någon bank eller kreditinstitut är skyldig att anmäla hyr mycket ränta du betalt till skatteverket.

 

För att prata i klarspråk är det alltså den som inte har något lån som betalar för ditt lån. Eller rättare sagt bidrar ekonomiskt till dina räntebetalningar.

Det har diskuterats många gånger om “ränteavdragets” vara eller icke vara. dagens skattereform är från 1991 och var från början väldigt logiskt uppbyggd. Det har dock skett många justeringar som gör att dagens skattelagstiftning inte är lika logiskt som den tidigare var och därmed är det nog snarare tid för en ny skattereform än att göra beskattningsrätten mer krånglig.

R